Syftet med detta examensarbete var att beskriva lutherska prästers jagbegrepp i det sekulära samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Tidigare forskning om den religiösa individen har fokuserat dels på hur yttre, sociala och ibland omedvetna faktorer kan påverka den religiösa upplevelsen, dels hur individen själv förhåller sig till religion och religiös tro. Genom semistrukturerade intervjuer med lutherska präster söktes svar på följande frågor: Hur utvecklas kristna jagbegrepp? Vad kännetecknar lutherska prästers jagbegrepp? Upplever lutherska präster att deras jagbegrepp påverkas av det sekulära samhällsklimatet? Resultaten visar att en majoritet av de intervjuade prästerna växte upp i en kristen familj och att det främst var intresset för teologiska frågor som ledde fram till prästerskapet. Jagbegreppen var även starkt kopplade till den religiösa erfarenheten som dock inte alltid hade varit problemfri då samtliga uppgav att de någon gång i livet hade upplevt tvivel rörande kyrkan som institution och/eller sin gudstro.

The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. .

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats.

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats.

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel..

By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I närheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of ?heteronormativitet? as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

This essay examines the Swedish missionary association Bible Faithful Friends? (Bibeltrogna Vänner, BV) ecclesiological development between the years 1911 ? 1986 and their relation to the Church of Sweden. This essay?s three main questions are:- How did the ecclesiology of BV develop during the years 1911 ? 1986, with certain focus on 1967-1986?- In what way was this ecclesiology imprinted bya) the structure of the missionary association?b) and the ecclesiological standpoint of the leader Axel B. Svensson?As regards the first question, the study shows that BV's ecclesiology, particularly in the years 1967 ? 1986, is characterized by a church debate between BV's board and the promoters and founders of the Lutheran Confessional Church (Lutherska Bekännelsekyrkan, LBK).

Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Såväl utgångspunkter som förutsättningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsområdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en självklar del av missionsuppdraget och var ett sätt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhället. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gå från ett obildat till ett bildat tillstånd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem ännu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av västvärldens ideal.

I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck påsamhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten.